Svensk ordbok 2009, webbversion

bo`märke substantiv ~t ~n bo|­märk·et●(privat) tecken som an­ger av­sändare, under­tecknare eller ägare av fast eller lös egendom särsk. i sam­hällen utan all­män skriv­kunnighet jur.sätta sitt bomärke på ngtbomärken har vanligen betecknat familjen eller gårdenbomärket fyllde förr ungefär samma funktion som namn­teckningen gör nu○äv. bildligtpersonlig prägel en idé som han redan har satt sitt bomärke påsedan 1477Skrå-Ordningarfornsv. bo­märke; till 2bo i bet. ’bo­hag; boskap’ och märke