Svensk ordbok 2009, webbversion
[båm`b-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
bomb|plan·et●stridsflygplan med uppgift att fälla bomber
särsk. bortom fronten
mil.rum.JFRcohyponymjaktplancohyponymattackplan
ett tungt bombplanett nedskjutet bombplansedan åtm. 1930-talet