Svensk ordbok 2009, webbversion
[bårt`-]
adjektiv bortskämt
bort|skäm·da●som vants vid att alltid få sin vilja fram eller vid ett (onaturligt) behagligt liv
admin.psykol.JFRcohyponymblaserad
bortskämda ungarvi är bortskämda med en bekvämlighet som var otänkbar för våra farföräldrarbortskämd (av ngn), bortskämd (med ngt)sedan 1776