Svensk ordbok 2009, webbversion

bortskämd [bårt`-] adjektiv bortskämt bort|­skäm·dasom vants vid att all­tid få sin vilja fram eller vid ett (o­naturligt) behagligt liv admin.psykol.JFRcohyponymblaserad bortskämda ungarvi är bortskämda med en bekvämlighet som var o­tänkbar för våra far­föräldrarbortskämd (av ngn), bortskämd (med ngt)sedan 1776