Svensk ordbok 2009, webbversion
box`a
verb ~de ~t
box·ar●ibl. med partikelntill
slå (ngn) med knytnäven
sport.JFRhyponymjabba
han boxade sin kompis vänskapligt i sidan○ngn gång äv.slå (ngt) med knytnäven
hon boxade till kuddenboxa (till) (ngn/ngt)sedan 1791av eng. box ’boxa; boxas’
Subst.:vbid1-124583boxande,
boxning