Svensk ordbok 2009, webbversion

bräck`lig adjektiv ~t bräck·lig●föga håll­fast om material el. före­mål admin.JFRcohyponymskörcohyponymfragilcohyponymsprödcohyponymömtålig 1 hyddan var en bräcklig konstruktionhon gick försiktigt ut på den bräckliga bryggan○äv. om levande varelse el. kropps­delliten och klen och där­för föga motstånds­kraftig JFRcohyponymskröplig en bräcklig, vit­hårig gammal dam○äv. om kroppsligt till­ståndhan har bräcklig hälsa○äv. bildligten bräcklig vapen­vilasedan 1495Om djefvulens frestelse (Gerson)fornsv. bräkeliker; till 1bräcka 1