Svensk ordbok 2009, webbversion

brå`kstreck substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bråk|­streck·etstreck som skiljer nämnare och täljare i bråk­tal vid bråk­räkning mat.över bråkstrecketunder bråkstrecketpå gemensamt bråkstrecksedan 1853