Svensk ordbok 2009, webbversion

bran`dstege substantiv ~n brandstegar brand|­steg·enstege som kan resas mot ut­sidan av hus vid brand för släcknings­arbete och för räddning av nöd­ställda; ofta monterad på brand­bil verkt.äv. om fast stege på hus, av­sedd att an­vändas vid brandtjuvarna hade tagit sig in via en brandstege och en tak­lucka som stod på gläntsedan 1728