Svensk ordbok 2009, webbversion
bran
`
dstyrka
substantiv
~n brandstyrkor
brand|styrk·an
●
organiserad grupp personer som är beredda att delta i brandbekämpning
särsk. om sådana som utgör reserv till brandkår
admin.
samh.
yrk.
JFR
cohyponym
brandkår
sedan 1874