Svensk ordbok 2009, webbversion
bras`ka
verb ~de ~t
brask·ar●vara under fryspunkten
om utomhustemperatur
ngt åld.meteorol.MOTSATSantonymslaska 2
braskaom Anders braskar, julen slaskarsejul
sedan 1795jfr fornsv. braska ’bullra; uppträda överdådigt’; av ljudhärmande urspr.
Subst.:braskande