Svensk ordbok 2009, webbversion

breda u´t sig el. vard. bre u´t sigbre u´t sig verb bredde brett, pres. breder el. vard. brer bred·er1äv. fast sammansättn., seutbreda sig 1 ta upp (allt­för) stor plats komm.hon bredde ut sig som om hon ägde hela kupénbortan­för staden breder stor­skogen ut sig○äv. om abstrakt före­teelsehär uppe i fjäll­världen breder stillheten ut sig○spec. äv.sprida sig den nya läran bredde ut sig allt­merbreda ut sig (ngnstans)sedan 18372äv. fast sammansättn., seutbreda sig 2 tala eller skriva vid­lyftigt om ngt komm.han bredde ut sig om de nya datorernas för­delarbreda ut sig om ngt/SATSsedan 1873Subst.:vbid1-833499utbredande, utbredning