substantiv ~en ~ar
brigg·en●ett tvåmastat segelfartyg med råsegel på båda masterna och ett gaffelsegel på den aktre masten
sjö.briggriggadbriggtackladbriggen Bluebird of Hullsedan 1765av eng. brig med samma betydelse, förk. av brigantine; av ita. brigantino ’sjörövarskepp’, till briga ’strid’; jfr brigad
Flicka från Backafall, briggen Tre Bröder kryssar i kväll i Karibiska sjön.Gabriel Jönsson, Vid vakten (i Flaskpost, 1920)