verb ~de el. bragte, ~t el. bragt, pres. ~r
bring·ar1ibl. med partikel, särsk.ihop, samman
föra fram (ngt) till
ngn/ngt; ofta med avs. på ngn abstrakt förmån e.d.
NollJFRcohyponymframbäracohyponymframföra 1
överbringaNN avslutade med att bringa nobelpristagarna sin hyllningguiden visade en del av de konstföremål som bringats samman på slottet○äv. försvagat i fråga om själva förflyttningenJFRcohyponymföra 1
anbringamedbringaden olympiska elden bringades på plats○äv. om icke-levande företeelseorsaka, medföra
en amulett avsedd att bringa lyckabringa (ngn) ngt, bringa ngt (åt/till ngn/ngt), bringa ngt (ngnstans), bringa (ihop/samman) ngt/ngrasedan 1535av lågty. bringen med samma betydelse; jfr ty. bringen, eng. bring med samma betydelse
2ofta med partikel, särsk.ner
få att övergå till att vara
i visst tillstånd e.d.
NollJFRcohyponymförsätta 1cohyponymförmå 2
bringa sanningen i dagenbringa saken ur världenförsöken att bringa ner kostnaderna○äv. med avs. på tillståndet etc.åstadkomma som resultat
hos ngt
bringa ordning bland hans papperbringa (ner) ngt (till ngt), bringa ngn/ngt (SÄTT)bringa ngn om livetseliv 1
sedan 1534Subst.:vbid1-125349bringande
2bring`a
substantiv ~n bringor
bring·an●främre delen av bröstparti
mellan frambenen, hos större däggdjur, t.ex. häst el. nötkreatur
zool.kon hade fått ett djupt sår i bringan○äv. om kött från detta partikalvbringakokt bringa○äv. om människans bröstkorgen bred bringasedan 1538jfr isl. bringa med samma betydelse; trol. urspr. ’ngt framskjutande’; besl. med brink