Svensk ordbok 2009, webbversion

brode´ra verb ~de ~t brod·er·arsy prydande mönster på tygföremål e.d. handarb.brodera en löpare till påskäv. med avs. på prydnadenbrodera lakansmonogrambrodera en vit kanin på babyfiltenäv. bildligtgöra ut­vikning i intellektuellt el. konstnärligt samman­hang JFRcohyponymutbrodera han broderade på sitt älsklingstemabrodera (ngt) (med ngt), brodera (på ngt)sedan 1764av fra. broder med samma betydelse; av germ. urspr., nära besl. med brodd Subst.:vbid1-125505broderande, vbid2-125505brodering; broderi, brodyr