Svensk ordbok 2009, webbversion

brottsjö [bråt`-] substantiv ~n ~ar brott|­sjö·arvåg som bryter på grund av kontakt med hinder e.d. sjö.tid.JFRcohyponymbrott 4 ofta mest med tanke på (det in­strömmande) vattneten brottsjö fyllde sitt­brunnensedan 1790