[bråt`s-]
substantiv ~en ~ar
brotts·ling·en●person som (vanemässigt) begår brott
jur.yrk.JFRcohyponymförbrytarecohyponymbandit
medbrottslingskattebrottslingvanebrottslinggrova brottslingarlångtidsdömda brottslingarsedan 1794Svensk ordbok 2009, webbversion
[bråt`s-]
substantiv ~en ~ar
brotts·ling·en●person som (vanemässigt) begår brott
jur.yrk.JFRcohyponymförbrytarecohyponymbandit
medbrottslingskattebrottslingvanebrottslinggrova brottslingarlångtidsdömda brottslingarsedan 1794