substantiv ~n brudkronor
brud|kron·an●krona som en brud bär på huvudet
vid kyrklig vigsel; förr som symbol för jungfrudom
kläd.hon hade sin mammas brudkrona och brudslöja när hon gifte sigsedan 1633Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n brudkronor
brud|kron·an●krona som en brud bär på huvudet
vid kyrklig vigsel; förr som symbol för jungfrudom
kläd.hon hade sin mammas brudkrona och brudslöja när hon gifte sigsedan 1633