Svensk ordbok 2009, webbversion

brun adjektiv ~t 1som har färg som en peppar­kaka dvs. en bland­färg av svart, gult och rött admin.färg.kopparbrunmahognybrunrödbrunsmutsbrunett brunt kuvert med fönsterhennes bruna håren sliten brun läderbörs○spec. om så­dan hud­färg orsakad av sol­bränna; ofta med an­tydan om hälsa e.d.brunbrändhon blir väldigt fort brunhan såg brun och frisk ut○äv. i substantivisk an­vändning om brunt färg­ämnesätt till lite brunt○förr (i sammansättn.) äv. om lila m.fl. nyanser, mest i växt­namnbrunörtsedan 1294testamente upprättat av Bengt Bossons tjänare Jakob (Svenskt Diplomatarium)fornsv. brun; gemens. germ. ord; trol. besl. med björn 2nazistisk vard.admin.pol.han var lite brun under en period i början av 40-taletfrämlings­fientliga, mer eller mindre bruna grupperden bruna pestensedan trol. 1930-talet