substantiv ~en ~ar
bryll·ing·en●person vars far eller mor är syssling till viss persons far eller mor
yrk.SYN.synonymfyrmänning
○i plur. ofta ömsesidigtde är bryllingarngns brylling, brylling till ngnsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bröþlunger, bryllunger ’farbrors eller fasters barn’; till broder; jfr syssling