substantiv ~n bubblor
bubbl·an●gasblåsa som är tillfälligt innesluten i vätska
varvid vätskan bildar ett mycket tunt, klotformigt skikt runt gasen
af.JFRcohyponym2bläddra 1
såpbubblablåsa bubblorsjudande vatten med bubblor stora som fiskögon○äv. om liknande föremål (som är el. ger intryck av att vara uppblåst)pratbubbla○äv. bildligt, spec. om (skenbart positiv) ekonomisk utveckling som bygger på uppskruvade förväntningarit-bubblan○spec. äv. i uttryck för tomhet, innehållslöshet o.d.tidningen trodde sig ha gjort århundradets scoop, men bubblan sprack snartfy bubblan
ett milt kraftuttr.
fy bubblan, vad kallt det är!
sedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. bubla; jfr 2bubbla
2bubb`la
verb ~de ~t
bubbl·ar●bilda bubblor
och ge ifrån sig lätt smällande ljud när de stiger och spricker vid ytan; särsk. vid kokning
NollJFRcohyponymmoussera
gröten bubblade i kastrullen○äv. med tonvikt på enbart ljudethon bubblade av återhållen munterhet○äv. bildligtmed partikelnupp
bli märkbar
de gamla motsättningarna bubblade upp igenbubbla (av ngt), bubbla (upp)sedan 1776trol. av lågty. bubbeln med samma betydelse; ljudhärmande
Subst.:vbid1-127289bubblande,
vbid2-127289bubbling;
bubbel