Svensk ordbok 2009, webbversion

bu`dskap substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bud·skap·et●inne­håll i med­delande särsk. av mer om­fattande el. betydelse­fullt slag relig.tid.JFRcohyponyminnebördcohyponymbud 2 glädjebudskapde hade o­lika meningar om pjäsens egentliga budskap○spec. i politiska samman­hangden amerikanske presidentens budskap till Kreml○spec. äv. i religiösa samman­hang(samman­fattningen av) en religions lära det kristna budskapet○äv. försvagat om konkret med­delandehan kom med ett budskap från hennes morett budskap (till ngn) (om ngt/SATS)dubbla budskapo­lika, var­andra mot­sägande budskap​ man sänder ut dubbla budskap när man bygger ut vägarna sam­tidigt som man höjer bensin­skatten sedan 1285stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. buþskap