Svensk ordbok 2009, webbversion

burgen [bur`j-] adjektiv burget burgna burgn·aresom (sedan gammalt) är väl försedd med ekonomiska till­gångar vanligen i form av fasta värden; om person el. personanknuten före­teelse mest vid beskrivning av äldre förh.admin.ekon.JFRcohyponymvälbärgadcohyponymförmögen 1 ett burget ämbetsmannahem från slutet av 1800-taletsedan 1842till bärga