verb ~de ~t
bus·ar●bryta mot ordningsregler
särsk. om barn och ungdomar
NollJFRcohyponym1bråka 1
flera hyresgäster klagade över att barnen busade i trappuppgången○äv. försvagatleka våldsamma lekar
han låg på golvet och busade med barnenbusa (med ngn/ngt)sedan 1651äldre ’rusa; storma fram’; trol. av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-127882busande;
bus