[bu∫´ äv. bo∫´ljusa sj-ljud]
substantiv ~en
bush·en●vanligen best. f.
större område med tät buskvegetation
urspr. i tropiska områden
geogr.jaga lejon i bushen○ibl. äv.landsbygd, natur
vanligen med tonvikt på brist på bekvämlighet
vard.JFRcohyponymbuske
ett gäng repgubbar som hade varit ute i bushen en veckasedan 1965av eng. bush ’buske’; identiskt med buske