Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
bus|vissl·ar●vissla på ett skarpt och skärande sätt
med läpparna el. med hjälp av två fingrar i munnen
musikhan var tvungen att busvissla för att påkalla uppmärksamhetbusvisslasedan 1965Subst.:vbid1-128026busvisslande,
busvissling