Svensk ordbok 2009, webbversion
buti´k
substantiv ~en ~er
but·ik·en●(mindre till medelstor) lokal för försäljning
av ett visst, begränsat varusortiment; numera sällan fristående
handel.JFRcohyponymaffär 1cohyponymbod 1cohyponymboutiquecohyponymkioskcohyponymvaruhus
butikskedjabrödbutikjuvelerarbutiklivsmedelsbutiksouvenirbutiken välsorterad butikstå i butikde eleganta butikerna i centrumblomsterhandeln utgör en särskild butik på varuhusets bottenplanslå igen butikensluta med ngtvard.
den nya tv-kanalen har det lika svårt som alla andra – uteblir reklamintäkterna är det bara att slå igen butiken
sedan 1736av fra. boutique med samma betydelse; ur grek. apothe´ke ’förvaringsställe’; jfr apotek, bodega, boutique