äv.
kam`pakam`pa
verb ~de ~t
camp·ar, kamp·ar●övernatta i tält eller husvagn
vanligen i samband med turistande
sport.JFRcohyponymkampera
de campade på Västkusten i somrascampa (ngnstans)sedan 1925av eng. camp med samma betydelse; till lat. cam´pus ’mark; fält; fältläger’; jfr 1kamp
Subst.:vbid1-129692campande,
camping,
vbid3-129692kampande,
vbid4-129692kampning