Svensk ordbok 2009, webbversion
[çem´-el.tçem´-]
substantiv ~n, plur. ~r äv. cembali
cemb·alor·na●ett klaverinstrument vars strängar ljuder med en spröd klang
genom att de knäpps av taggar när man slår an tangenterna
musikJFRcohyponym1pianocohyponymklavecin
spela cembaloen konsert för cembalo och stråkorkestersedan 1887av ita. cembalo med samma betydelse, förk. av clavicembalo; till lat. cla´vis ’nyckel’ och cym´balum ’cymbal’