Svensk ordbok 2009, webbversion

ceremoni´ substantiv ~n ~er cere·moni·erhög­tidlig akt eller förrättning scen.tid.JFRcohyponymritcohyponymritual kröningsceremoniöppningsceremonipriset över­lämnas vid en enkel ceremoni på ambassadenden korta religiösa ceremoni vid vilken hans stoft vigdes till jordenäv. bildligtom­ständligt agerande här behövs inga vidare ceremonier, kasta ut honom bara!sedan 1529av lat. cærimo´nia ’fromhet; heligt bruk’