Svensk ordbok 2009, webbversion

champagne [-an´j] substantiv ~n [-an´jen] champ·agn·en●ett kraftigt bubblande vitt vin som an­ses skapa sär­skild fest­stämning urspr. från Champagne i Frank­rike kokk.JFRcohyponym2sektcohyponymcava champagnebuteljchampagnekällarechampagnen flödade på bröllopetde skålade i champagneden franske kungens mätress sades bada i champagnesedan 1739av fra. champagne med samma betydelse; till Champagne, namn på landskap i norra Frank­rike; av lat. campa´nia ’slätt’; jfr kampanj Att vara med om slik kampanj, det är förtjusande, och får man sen en skvätt champagne, blir allt berusande.Hjalmar Ekeroth, Kvinnor och champagne (1890), lanserad av Sigge Wulff och senare framförd bl.a. av Gösta Ekman (d.ä.)