[çaŋ`s-, çan`s-äv.∫aŋ`s-, ∫an`s-]
substantiv ~en ~ar
chans·ning·en●försök som inte har alltför stor utsikt att lyckas
men som i bästa fall kan ge mycket gott resultat
spel.sport.tid.JFRcohyponymgissning 2cohyponymäventyr 1cohyponymvågstyckecohyponymvågspel
en ren chansningatt bjuda slam var en vild chansning, men den gick hemen chansning (på ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1948