[∫ar´∫ljusa sj-ljud]
substantiv ~n [-en] ~r [-er]
charg·en1sats råvara i kemisk eller metallurgisk process
tekn.sedan 1871av fra. charge med samma betydelse, eg. ’last; börda’, till charger ’lasta’; jfr karikera
2uppdrag
ngt åld.Nollsedan 1638Svensk ordbok 2009, webbversion
[∫ar´∫ljusa sj-ljud]
substantiv ~n [-en] ~r [-er]
charg·en1sats råvara i kemisk eller metallurgisk process
tekn.sedan 1871av fra. charge med samma betydelse, eg. ’last; börda’, till charger ’lasta’; jfr karikera
2uppdrag
ngt åld.Nollsedan 1638