Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
charm·ig●som har charm
och gärna använder den; särsk. om person el. handling
admin.psykol.JFRcohyponymcharmfull
sångaren hade ingen röst alls men var i gengäld charmig○äv. om andra företeelserngt vard.en charmig gågata i centrumcharmig (att+V)sedan 1950