Svensk ordbok 2009, webbversion

chiff´er substantiv chiffret, plur. ~, best. plur. chiffren chiffr·et●med­delande vars språkliga form är förvriden så att det är o­begripligt för utom­stående och begripligt bara med hjälp av en kod­nyckel komm.JFRcohyponymklartextcohyponymkod 1cohyponymkrypto chiffertelegramforcera ett chifferen svensk matematiker knäckte tyskarnas chiffer under kriget○ibl. bildligt, med ton­vikt på o­begriplighetenmoderna dikter är i­bland en sorts chiffer○äv. om monogrami sammansättn. namnchiffersedan 1733av fra. chiffre ’siffra; chiffer’, äldre ’noll’; av arab. sifr ’tom; noll’; jfr siffra