Svensk ordbok 2009, webbversion

cirkulation [-∫o´n] substantiv ~en cirkul·at·ion·enständig rörelse i en sluten bana och allt­så med (ofta regel­bundna) åter­komster till utgångs­punkten af.tid.JFRcohyponymomloppcohyponymkretsloppcohyponymrotation cirkulationspumpluftcirkulationcirkulationen i varmvattenledningarnaspec. om blodets krets­loppblodcirkulationhålla i­gång cirkulationen med hjärt­massageäv. i fråga om före­teelser som sprids in­om viss (sluten el. öppen) gruppsnabbcirkulationfilmen fanns tidigt i cirkulation på nätetäv. bildligt om om­växling o.d., spec. om person­bytedet måste vara cirkulation på förtroende­uppdragen(i) cirkulation, cirkulation (av ngt)sedan 1718till cirkulera