substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
citad·ell·et●mindre fästning inom system av befästningar
med uppgift att vara sista tillflykt för besättningen
mest histor.mil.stadens citadell från 1200-taletsedan 1636av ita. cittadella, diminutiv av città ’stad’; av lat. ci´vitas ’samhälle’; jfr city, civil