Svensk ordbok 2009, webbversion

citationstecken [-∫o`ns-] substantiv citationstecknet, plur. ~, best. plur. citationstecknen cit·at·ions|­teckn·et●ett (dubbel)tecken (” ... ” e.d.) som markerar att ett citat in­leds eller av­slutas språkvet.SYN.synonymanföringsteckensynonymcitattecken citationstecken an­vänds vid direkt an­föringkomma­tecknet bör komma efter citationstecknet○äv. med an­dra funktioner, särsk. för att an­ge att ett ord an­vänds med en spec. inne­börd; ofta iron.tidningen an­vände citationstecken kring ord som ”befrielserörelse” och ”progressiv”sedan 1784Stavningen *situationstecken är inte ovanlig men felaktig. Det är lätt att förstå varför den har uppkommit – ordet citation är svårt att tolka och man vill gärna att sammansatta ord ska vara genomskinliga. Då tillgriper man ett närliggande, begripligt ord som trots allt ger rimlig mening åt sammansättningen.