Svensk ordbok 2009, webbversion

cite´ra verb ~de ~t cit·er·ar●orda­grant åter­ge av­snitt av text (el. tal) af.komm.litt.vet.JFRcohyponymanföra 2 han citerade gärna kända auktoritetercitera ur Bibelnen ofta citerad dikthan sade, jag citerar, din förbannade lögn­hals○äv.markera med citations­tecken ○ngn gång äv. bildligtJFRcohyponymcitat citera (ngn/ngt), citera (ur/efter ngt)sedan ca 1680av lat. cita´re ’sätta i rörelse; framropa’; jfr incitament, recitera Subst.:vbid1-131185citerande, vbid2-131185citering; citation