Svensk ordbok 2009, webbversion

city [sit´y] substantiv ~t ~n city·na(centralt) om­råde i större stad där den intensivaste affärs­verksamheten försig­går handel.de sky­höga tomt­priserna i cityefter­middagen ägnades åt en shopping­runda i själva citysedan 1880av eng. (London) City; av fornfra. cité ’stad’; av lat. ci´vitas ’sam­hälle’; jfr citadell, civil