Svensk ordbok 2009, webbversion

cymba´l substantiv ~en ~er cymb·al·enett slag­instrument med en eller flera tallriksliknande metall­skivor som slås an resp. mot var­andra musikspela cymbalsedan 1541av grek. kym´balon med samma betydelse, till kym´be ’ur­holkning; dryckes­kärl’; jfr cembalo