Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
cymb·al·en●ett slaginstrument med en eller flera tallriksliknande metallskivor som slås an resp. mot varandra
musikspela cymbalsedan 1541av grek. kym´balon med samma betydelse, till kym´be ’urholkning; dryckeskärl’; jfr cembalo