Svensk ordbok 2009, webbversion

däck substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en däck·et1kraftig räfflad ytterring av gummi till luft­fylld slang på fordonshjul trafik.bildäckcykeldäckpunkterade däckbyta däckdäcken måste ha ett mönster­djup på minst 2 millimeter○äv. ngt ut­vidgatslang­lösa däcksedan 1917av lågty. deck, eg. ’betäckning’, till decken, se täcka 2golv respektive tak som delar ett far­tyg i o­lika våningar och äv. fungerar som förstärkningskonstruktion rum.sjö.JFRcohyponymdurk däcksbalkbildäckpromenaddäcken hytt på tredje däck○särsk. om det översta av dessa plan upp­fattat som golvdäckslastgå upp på däck och få lite frisk luftalle man på däckgå i däckfalla till golvet eller marken​ han tappade greppet om brickan och den gick i däck ○ äv. bildligt​ hon drabbades av utmattnings­depression och gick i däck totalt sedan 1691