Svensk ordbok 2009, webbversion
[dak`s-]
substantiv ~n
dags|mej·an●upptining av (det yttre skiktet hos) snö, is eller frusen mark i solsken
trots att temperaturen i skuggan kan vara under fryspunkten
meteorol.JFRcohyponymtö
i mars måste man räkna med dagsmejan när man vallar skidornasedan 1545sv. dial. dagsmäja, dagmeja m.fl., eg. ’dagkraft’; till fornsv. mäghin ’kraft’