Svensk ordbok 2009, webbversion

dagsmeja [dak`s-] substantiv ~n dags|­mej·anupp­tining av (det yttre skiktet hos) snö, is eller frusen mark i sol­sken trots att temperaturen i skuggan kan vara under frys­punkten meteorol.JFRcohyponym i mars måste man räkna med dagsmejan när man vallar skidornasedan 1545sv. dial. dagsmäja, dagmeja m.fl., eg. ’dagkraft’; till fornsv. mäghin ’kraft’