Svensk ordbok 2009, webbversion

dass substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en dass·et●(mindre) ut­rymme där man ut­rättar natur­behov särsk. i form av liten separat byggnad; vanligen utan spolningsanordning vard.hyg.rum.JFRcohyponymavträde 2cohyponymtoalett 1cohyponymwc dasspapperutedassgå på dassett rivnings­hus med dass på gårdensedan 1889förskönande förk. av ty. das Haus ’huset’