substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
dat·iv|ob·jekt·et●objekt som i språk med rik ordböjning står i kasus dativ
men som genom analogi kallas så äv. i andra språk; äv. kallat ”indirekt objekt”
språkvet.i meningen ”Kalle ger Olle bollen” är ”Olle” dativobjektsedan 1818Beträffande termerna dativobjekt och indirekt objekt, se stilruta för ackusativobjekt.