verb ~de ~t
de·fil·er·ar●marschera (förbi högt uppsatt person) som hedersbetygelse
särsk. om trupp
mil.trupperna defilerade förbi konungens bår○äv. bildligt, särsk. i uttryck för överlägsen segerhan var en hel kurva före och kunde defilera in i måldefilera (ngnstans)sedan 1819av fra. défiler ’gå i rad’, till file ’rad’; jfr 1fil
Subst.:vbid1-133205defilerande,
vbid2-133205defilering