Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
dek·or·at·ion·en1konstnärlig utsmyckning
ofta om tillfälliga och löstagbara föremål el. delar på byggnad, i inredning, på möbel, på plagg etc.
konstvet.rum.JFRcohyponymprydnadcohyponymdekor
bordsdekorationjuldekorationpärldekorationteaterdekoration○ibl. ngt iron.vacker detalj utan funktion
skåpet i gustaviansk stil är mest en dekorationdekoration (av ngt)sedan 1778till dekorera
2utmärkelsetecken för viss förtjänst
särsk. vid beskrivning av utländska förhållandemil.samh.JFRcohyponymmedalj
krigsdekorationmilitära dekorationersedan 1780