Svensk ordbok 2009, webbversion

depression [-∫o´n] substantiv ~en ~er de·press·ion·en1svår (lång­varig) ned­stämdhet ofta om­fattande äv. ångest, handlings­förlamning och livs­trötthet med.psykol.tid.JFRcohyponymdysfori depressionstillståndångestdepressionen djup depressionen svår depressionårstids­bunden depressiongå in i en depressionkomma ur en depressionta sig ur en depressionhon lider av en depression som orsakar sömn­löshetsedan 1855av fra. dépression ’nedtryckande; depression’; till lat. deprim´ere, se deprimerad 2svår ekonomisk kris med produktions­minskning och stor arbets­löshet ekon.tid.JFRcohyponymlågkonjunkturcohyponymrecession den stora depressionen under 1930-taletsedan 18933land­område som är beläget under havs­ytans nivå geogr.rum.Döda havets depression når till 392 meter under havs­ytan, med sjö­botten 793 meter under havs­ytansedan 1876