Svensk ordbok 2009, webbversion
destinationsort
[
-∫o
`
ns-
]
substantiv
~en ~er
de·stin·at·ions|ort·en
●
ort som utgör resmål
särsk. för fartyg el. flygplan
rum.
trafik.
JFR
cohyponym
bestämmelseort
sedan 1842