Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
de·stin·er·ar●vanligen pass. och perf. part.
bestämma destinationen för
fartyg el. flygplan
trafik.fartyget var destinerat till London○äv. bildligt i uttryck för ödesbestämdhet e.d.han tycktes destinerad att dö ungdestinera ngt (ngnstans), destinera ngn att+Vsedan 1758via fra. av lat. destina´re ’fastgöra; bestämma; utse’; jfr predestinera
Subst.:vbid1-134331destinerande,
vbid2-134331destinering;
destination