verb ~de ~t
de·stru·er·ar●förstöra
avfall, makulatur e.d. (ofta för att göra det ofarligt)
tekn.destruera sopordestruera miljögifterdestruera ngtsedan 1554av lat. destru´ere ’nedriva, förstöra’, till stru´ere ’bygga’; jfr instruera, konstruera, struktur
Subst.:vbid1-134339destruerande,
vbid2-134339destruering;
destruktion