[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
de·ton·at·ion·en●explosion med mycket snabb tryckvåg som utbreder sig likformigt
och med stark knall; med en kraftutveckling som är tillräcklig för sprängning
tekn.tid.JFRcohyponymbrisadcohyponymkrevad
från fronten hördes spridda detonationerdetonation (av ngt)sedan 1765till detonera